Många städer vill utveckla vattenkontakt, tillgängliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att även skriva mitt examensarbete om detta ämne. Målet med uppsatsen är tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten. De metoder jag använt mig av för att färdigställa arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion. Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten. Frågan om stadens relation till vattnet är ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angränsande stadsrummens värde som rekreationsområden och sociala arenor ökat markant, men även för de utmaningar vi står inför med klimatförändringar och en höjd havsnivå. Att genom planeringsdokument hitta välgrundade och framsynta förhållningssätt är en viktig pusselbit..

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

Ett arbete om att bo urbant på äldre dar..

Göteborg vill minska trafiken i innerstaden. Som ett led i detta så har ett urbant konsolideringscenter som heter Stadsleveransen upprättats. För att det ska kunna vara ekonomiskt hållbart bör fyllnadsgraden på stadsleveransens ekipage öka. Därför är syftet i den här uppsatsen att undersöka förutsättningar för en tilläggstjänst i form av konsolidering av avfall via Stadsleveransen.Via strukturerade intervjuer med fastighetsägare i området där stadsleveransen verkar och informationssökning har studien analyserat nuläget för avfallshantering i området. Studien har också analyserat vad litteraturen och tidigare forskning visar kring ämnet, där tydliga framgångsfaktorer identifierats till: Stöd från myndigheter, samarbete med befintliga aktörer, restriktioner som uppmuntrar till användande av UKC samt att börja med enklare produkter.Hushållsavfall hanteras idag av kommunen och deras kommunala bolag Renova, medan det för återvinningsmaterial finns flera olika aktörer.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostäder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan från Stockholms innerstad. Alldeles intill ett känsligt naturreservat. Kompakt boende, småskalig service och platsen präglas av en känsla av närhet. De boende ska använda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utsträckning. Men de ska kunna leva ett fullgott Urbant liv utan att behöva offra den bekvämlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet ? ett urbant växelbruk..

Denna rapport är en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmän relativitetsteori. Den har karaktären av en lärobok och dess målgrupp är personer med kunskaper likvärdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger på matematiska metoder för allmän relativitetsteori och förkunskaper nödvändiga för att förstå detta. Texten avslutas med några inledande exempel på allmän relativitet som demonstrerar några av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt ämne på en inledande nivå och dess främsta syfte är att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affärsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta på områdena utbildning och affärsmodeller. Denna studie riktar sig mot området utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnäring och samtidigt öka städers ekologiska hållbarhet. Frågeställningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stärka och lyfta befintlig matproduktion i städer till en ny matnäring, vilka kunskaper som urbana jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnäringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostäder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan från Stockholms innerstad. Alldeles intill ett känsligt naturreservat. Kompakt boende, småskalig service och platsen präglas av en känsla av närhet. De boende ska använda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utsträckning. Men de ska kunna leva ett fullgott Urbant liv utan att behöva offra den bekvämlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Föreliggande uppsats baseras på en undersökning av de tre största aktörerna (Team Sportia,Stadium och Intersport1) i den svenska sportbranschen. Syftet var att studera förändringar ilagerlokalisering över tid samt dess påverkan på trafikarbetet. Det ligger i företags intresse attgranska hur antalet utförda fordonskilometer kan minska då transportkostnader utgör en stordel (40 %) av de totala logistikkostnaderna hos företag (McKinnon, Browne och Whiteing,2012). Genom att studera förändringen av lager över tid i en bransch kan en förståelse skapasöver hur företag agerar och huruvida en svensk bransch följer teorier och mönster som kunnatidentifieras vid lagerlokaliseringsförändringar i andra länder.Alla företagen vi har studerat har ökat graden av centralisering över tid. Lagerytan har ökatför två av företagen mellan 1998 och 2008.

In a time where many Asian metropolises experience an expansive development new urbanconditions are created and the already existing disappears or being replaced. Asian cities develop ata pace that is unprecedented in our history and which, through a western perspective can seemharsh. By focusing on an urban complex in Chengdu, capital of the southwestern province ofSichuan China, the study asks; is it possible to see this rapid urbanization from another perspective?The study examines the local and global dimensions of Raffels City, and how concepts such asnostalgia and authenticity, related to the city, can be understood in an urbanization that is so markedby massive demolitions. The study shows that these concepts can be expressed in several ways, andthat an awareness of them does not necessarily control the view of the city..

Över hela världen pågår en kraftig urbanisering och idag lever mer än hälften av alla människor i städer. Många utvecklingsländer hinner inte med att generera hållbara och alternativa försörjningsmetoder till den allt större urbana befolkningen. Allt fler lever i en tillvaro som präglas av fattigdom. Kraftfulla planeringsstrategier krävs för att förbättra dessa människors levnadsförhållanden och därmed också verka för en hållbar utveckling. Uppsatsen presenterar det urbana jordbruket som en i dessa avseenden möjlig strategi. Urbant jordbruk finns i alla städer och har gjort det i alla tider.

Denna rapport undersöker om det finns en märkbar skillnad i hur människor uppfattar sina omgivningar i form av ljudlandskap och om det finns en skillnad kan det i så fall bero på var man bor. För att kunna ta reda på detta har man låtit respondenterna återge två ljudlandskap, ett urbant och ett landsbygds-landskap, med hjälp utav ett verktyg. Verktyget som utvecklats är ett ljudbord och använder sig utav brickor med symboler undertill som representerar ljud. Undersökningen har använt sig av data från kvantitativa och kvalitativa intervjuer men även observationer av ljudlandskapsåtergivningarna. Undersökningen baserar sig på Schafers teorier runt ljudlandskap och hur de existerar i människans närvaro där Truax, Ball m.fl.

This study is focused on some individuals' experience of the concept of culture in their everyday life. Some questions about culture were asked to some persons living in a small village in the isle of Gotland and some persons in the capital of Sweden, Stockholm, in the autumn in 2007 in a field study.The study showed that peopele tend to shape their own life world in the continuous activity in their near surroundings, in the garden and in reading literature and listening to music. There were some differences in the life world depending on where they lived,  in the country side or in town. Urban life has more offers as to popera and theatres but negatively more violence and stress.A study of literature on the ethnological concept of culture is included. The answers of the individuals also led to different topics such as nostalgia, mind, fear, feelings, body and soul which were enlightened by scientist from the respective fields..

En god och fungerande stadsdel utanför stadskärnan kräver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för Urbant liv och därför ställs höga krav på planeringen. En ny stadsdel måste möta sin omgivning och ses utifrån staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhålla sig till omgivande områden, landskapet samt stadskärnan och ta till vara på deras kvalitéer. Det nya området måste också tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.